Efter månader av vinterdvala kommer tiden när de första blomskotten börjar skjuta upp ur marken och bleka solstrålar strilar in genom de fläckiga fönsterrutorna och väcker längtan efter en nystart och ett välstädat hem.

Man kan lätt få för sig att städning som en må bra-ceremoni är ett modernt fenomen som populariserats av organisationsguruer som Marie Kondo, men det cykliska behovet av att vårstäda har sina rötter långt tillbaka i mänsklighetens historia. Det överbryggar kontinenter och kulturer som förenas av de holistiska fördelarna med att fördriva onda krafter och välkomna ny, positiv energi.

Vid månårets början, som symboliserar slutet av vintern och vårens ankomst (infaller den 1 februari i år), är det en kinesisk sed att utföra en städceremoni, känd som da sao chu, för att rena hemmet och dem som bor där från otur. Förutom att städa är detta en tid då man slutför projekt och lagar trasiga föremål. Huset måste vara fläckfritt när det nya året börjar, och under högtidens sexton dagar får ingen städning äga rum – man vill ju inte städa bort den nya turen som nu har tagit sin boning i huset.

Den iranska traditionen Nowruz är en vårstädning som även omfattar större projekt som att tvätta mattor, måla om huset och städa vinden. Nowruz betyder ”skaka om huset” och har sitt ursprung i föreställningen om renlighet som en positiv kraft som håller ondskan borta inför Naw-Rúz, den första dagen i bahá'íernas kalender, som infaller den 21 mars.

Inför Pesach (infaller 15–23 april i år), som firas till minne av judarnas frihet från slaveriet i Egypten, måste minsta smula chametz (syrat bröd bakat av något av de fem sädesslagen råg, vete, korn, havre eller spelt) städas bort helt från hemmet. Den grundliga städningen, känd som koshering, är som Lisë Stern förklarar i How to Keep Kosher en två dagar lång process där allt först ska rengöras och sedan steriliseras efter 24 timmar.

Sedan en lång tid tillbaka är begreppet vårstädning populärt även i västvärlden. Historikern Lawrence A. Kreiser jr noterar: ”Vårstädning blev en årlig ceremoni i amerikanska hem från 1870-talet.” I Storbritannien användes traditionellt metoder som att fräscha upp tapeterna med torrt bröd och tvätta stengolven med skummjölk, enligt den ideella bevarandeorganisationen The English Heritage. Men eftersom städningen inte åtföljs av någon stor festlighet som den kinesiska månårsfestens sexton dagar, är det kanske inte så konstigt att vårstädningen i västvärlden förknippas mer med slitsamt arbete än med glädje och tacksamhet.

Åtminstone till nyligen. Bästsäljande böcker av bland andra Marie Kondo, nobelpriskandidaten Thích Nhất Hạnh och den japanska buddhistmunken Shoukei Matsumoto sprider budskapet att vi kan förbättra inte bara våra personliga utrymmen, utan även vårt personliga välmående, genom att upphöja vardagliga sysslor.

”Jag tror att våra hem är en fysisk representation av vårt emotionella välbefinnande och dessutom vårt största inspirationscollage”, instämmer Tamu Thomas, grundare av en konsultfirma inom holistiskt välmående – Live Three Sixty (livethreesixty.com). ”Hemmet är vår fristad, och det är återställande och läkande att vistas i en miljö som känns ren och lätt.”

Thomas utför alltid en grundlig städning innan hon påbörjar ett nytt livsprojekt. ”Dels blir huset rent och fint, dels förändrar storstädning energin i hemmet och jag upplever alltid att jag också får mer energi.” Utöver det tänder hon rökelse för att rena och driva ut negativ energi.

Även Shoukei Matsumoto, författare till A Monk’s Guide to a Clean House and Mind, rekommenderar att man ser städningen som en andlig handling. Han skriver att munkarna i hans tempel börjar dagen med att sopa golven – inte för att templet är smutsigt, utan som en symbolisk handling för att fördriva dysterheten i sina hjärtan. Det kan låta som en poetisk inställning till en vardaglig syssla, men den humörslyftande effekten har stöd i vetenskapen. En studie från Princeton visar att smuts och oreda kan ha en negativ inverkan på förmågan att fokusera och bearbeta information, medan en studie från UCLA har funnit ett samband mellan stökiga hus och stress hos kvinnor. På samma sätt visar forskning från Happiness Research Institute att 73% av dem som är nöjda med sina hem även är nöjda med livet i allmänhet.

Vicky Silverthorn, professionell organisatör på YouNeedAVicky.com, har bland annat jobbat med kunder som Lily Allen och skrivit boken Start With Your Sock Drawer. Hon menar att noggrann städning och rengöring hjälper oss att känna kontroll över hemmet, vilket är särskilt viktigt i en tid när vi inte alltid känner att vi kan kontrollera det som händer utanför.

För några kan det förändra livet helt, vilket organisationskollegan Katrina Hassan (sparkjoylondon.com) har insett. ”Jag är övertygad om att man kan förändra sitt liv genom att städa och rensa hemma, inte minst eftersom fysisk städning kan leda till större klarhet i våra tankar. Ibland är livet du önskar dig begravt under allt du äger.”

Vill du förhöja vardagen och släppa in lite magi i ditt liv? Så här utför du en själfull vårstädning:

Var närvarande i stunden

Stäng av podden och sluta dagdrömma – Thích Nhất Hạnh menar att vi måste vara helt närvarande i stunden för att känna oss fullständigt levande. Om vi till exempel fantiserar om en kopp te som väntar när uppgiften är slutförd, skriver han, sugs vi in i framtiden och blir oförmögna att leva fullt ut.

Börja i liten skala

”Det kan vara väldigt meningsfullt att börja med en mindre uppgift, som att städa en sminklåda”, säger Silverthorn. ”Man tänker inte på något annat, fokuserar på den aktuella uppgiften och förvandlar ett problem till en lösning.” Om man däremot försöker ta på sig för mycket på samma gång, som att städa hela garderoben, kan det bli stressigt, varnar hon. ”Då är det lätt att bli distraherad eller ge upp halvvägs.”

Ta vara på rutinernas kraft

Shoukei Matsumoto rekommenderar att man skapar sin egen vana när man börjar städa. ”Själv utför jag en bön och mässar ett kort mantra. Om man gör det till en daglig rutin skyddar det mot ondska. Det är det rutinernas kraft innebär.” Prova att tända ljus eller använda rengöringsprodukter berikade med en upplyftande doft för att göra vardagliga stunder mer speciella.

Skapa känslomässig kontakt

Marie Kondo rekommenderar som bekant att man bara behåller saker som gör en glad. ”Om ett föremål gör dig glad kan du känna dig förväntansfull, trygg, lugn, rofylld eller nostalgisk”, säger Hassan. ”Du kanske känner dig manad att dela föremålets berättelse. Håll fast vid den känslan – den sätter standarden för allt du vill ha kvar i ditt hem.”

Acceptera förgängligheten

Tanken på att hushållssysslorna aldrig tar slut kan kännas frustrerande, men Matsumoto menar att det är en viktig livsläxa. För japanska buddhistmunkar är soji, städningen, oupphörlig. ”Precis som nya löv faller så snart du har krattat, börjar nya begär ansamlas så snart du rensat sinnet. Vi fortsätter att rena våra hjärtan från dysterhet samtidigt som vi inser att vi inte kan fördriva den för evigt.”