Stillheten i den japanska teceremonin: livets elixir

I Japan är det både en sofistikerad konst och en spirituell övning att servera te. Teceremonin kallas chadō och har alltid handlat om att fokusera på nuet och ägna stor omsorg, noggrannhet och uppmärksamhet åt ceremonin.

För cirka 400 år sedan upphöjde en mästare vid namn Sen no Rikyu teceremonin till en konstform. Idag är läran om teets filosofi fortfarande en komplex, livslång övning som omfattar arkitektur, kalligrafi, blommor, trädgårdsarbete, krukmakeri och mycket mer. Det finns till och med ett ord för utövandet av denna konst: kokoroire, som på japanska betyder ”att hängivet ge hela sitt hjärta åt teceremonin”.

Sen no Rikyu (1522–1591) lade grunden för ”teets väg”, och dagens teceremoni är ett direkt arv av hans filosofi och lära.

Lugn och stillhet

Som konstform är teceremonin ett fantastiskt tillfälle att uppmärksamma terummets enkelhet, känslan av chawan – teskålen – i händerna, andras människors sällskap och ett stilla ögonblick av renhet.

Intressant nog var en av Sen no Rikyus innovationer att alla som besökte tehuset var tvungna att krypa in genom en liten och låg dörr kallad nijiriguchi. Den gjorde alla jämlika, vare sig man var en shōgun eller en jordbrukare.

Uppmärksamhetens skönhet

Själva ceremonin utförs av en teishu och innehåller flera olika moment – vissa teceremonier pågår så länge som fyra timmar. Gästerna måste ägna stor uppmärksamhet åt ceremonin och ha orden ichi-go ichi-e (”en gång; ett möte”) i åtanke, vilket ger uttryck för idén om att detta värdefulla tillfälle kanske bara kommer en gång i livet.

Den huvudsakliga utrustningen består av en visp (chasen), en teburk med pulveriserat matcha (natsume), en tesked (chashaku), en teskål, en burk eller bricka med sötsaker, tekannan samt en glödpanna. Varje redskap väljs ut noggrant och har en specifik plats och uppgift.

Teets filosofi

Harmoni, respekt, renhet och stillhet är hörnstenar i ”teets väg”.

• Wa står för harmoni

Naturen är i harmoni, och en teishu har som uppgift att föra in denna egenskap i tehuset och den omgivande trädgården. De redskap som används under teceremonin ska också vara i visuell harmoni med varandra.

• Kei står för respekt

Gästerna måste visa största respekt, oavsett sin status. I terummet sitter gästerna på knä på en tatami-matta på golvet och bugar sig för den hängande skriftrullen. Att observera och hantera teskålen och andra föremål varsamt är också ett sätt att visa respekt.

• Sei står för renhet

När gästerna kryper in i terummet lämnar de vardagen bakom sig och kommer till en plats där de kan sakta ned, få ny energi och njuta av varandras närvaro. Värdens ceremoniella rengöring av redskapen symboliserar renhet och drar uppmärksamhet till föremålen.

• Jaku representerar stillhet

Enligt Sen no Rikyus lära kan man bara uppleva stillhet efter att man först upplevt och tagit till sig harmoni, respekt och renhet.